Max Pesos

Som tidigare berättats lockades jag med på en roadtripp i Ruth Galloways både verkliga och imaginära verklighet i Norfolk. Ett county nordöst om London med kust mot Nordsjön. Vi hyrde bil i Luton och hann med Cambridge innan vi satte kosan mot det legendariska Kings Lynn där Galloway arbetar på universitetet (som inte existerar). En gammal hansastad som innehöll ett litet museum där man kunde se det arkeologiska fynd, seahenge, som det berättades om i den första boken.

Vi bilade sen längs kusten ända ner till Ipswich. Den allestädes närvarande dottern har läst alla böckerna och kunde berätta vad Ruth Galloway haft för sig i nästan varenda by eller stad. Det var rätt underhållande. Men att beskåda saltängarna som är centrala för henne var något speciellt. Vi besökte ett område som enligt författaren var det närmaste man kunde komma det hon själv föreställde sig.

Det finns förvånansvärt många byar. Alla med en medeltida kyrka. En hotellvärd trodde att det fanns fler kyrkor än engelsmän. Jag är benägen att hålla med honom. Varje by har sin specialitet, vi var bland annat i vad som kallades Englands Nazareth, Walsingham. En pilgrimsort där det skulle finnas en replika av familjen Jesus hem i Nazareth, vi såg det dock inte. I en annan by kunde man fara på sälsafari, det gjorde vi. Ohemult roligt.

Byarna är dessutom väldigt lika varandra. Trånga gator, stenhus (ofta flintsten), pub, kyrka. Städerna är alltid större än vad man tror. Men lika trånga gator där. Vägarna över huvud taget i det rurala England är ohemult smala vilket jag redan upplevt tidigare. Men landskapet är otroligt vackert.

Avslutande dagar tillbringades i Suffolk. Vi besökte ett Owl Sanctury och naturligtvis Sutton Ho vilket varit mitt enda villkor för resan. Det finns kopplingar mellan Sutton Ho och Vendel  ute på uppsalaslätten. Kontakter var alltså redan etablerade långt innan vikingatid. Här finns en båtgrav, klinkerbyggt långskepp. I graven finns en skandinavisk hjälm och sköld vars troliga ursprung är Vendel. Det sätter perspektiv.

Att bila på den engelska landsbygden är något jag verkligen kan rekommendera. Bil är relativt billigt att hyra (om man inte väljer sixt uk (ej att förväxla med svenska alldeles utmärkta sixt) som dubblerar summan när bilen ska plockas ut för att du inte har rätt sorts kreditkort!). Hotellen likaså relativt billiga, små och charmiga. Det finns en uppsjö av upplevelser och maten på pubarna i de mindre byarna är faktiskt god. För att inte tala om de turer man kan ta i lövskogarna som är av folksagokaraktär.