Gräspojken
Kategori: Litteratur
Författare; Christer Lundberg
Lundberg, känd från radio, gav ut detta debutantverk 2012. Två år efter att kollegan Morgan Larsson gav ut sin debut. Här handlare det också om barn, men jag hoppas att det inte är en uppväxtskildring på samma sätt som Larssons. Det vore för tragiskt.
Det är ytterligare en av dessa böcker som verkar komma i en aldrig sinande ström. Skriven av en journalist och vill gärna vare en sån där tokrolig skröna. Lättuggad litteratur för.......ja, för de flesta verkar det vara. De säljer ohemult bra och har författaren tur blir det också en film.
Här är det en masturberande tolvåring som på bara några sidor skaffar sig en ett år äldre flickvän som han får penetrera hur mycket han vill. Känns en aning gubbsjukt. Så börjar han odla gräs och dra in tusentals med kronor och låter sin pappa sköta odlingarna. Det är som Tvillingdeckarna på speed.
Modern lämnar den lilla familjen, kvar är två bröder och en far. Det är antagligen detta som gör att huvudpersonen genomgår ovan beskrivna förändring. Eller, så har jag missuppfattat det. I alla dessa böcker, även denna, verkar allt ske som av en slump. Det känns inte som om det finns någon tanke bakom skildringarna. De vill gärna kalla det en skröna och det verkar ursäkta att den litterära höjden kan hålla en nivå strax över horisonten. Tillräckligt för att kunna ge ut det. Men en skröna är betydligt mer underhållande än så här. Det måste uppenbarligen till en västerbottning för att göra genren rättvis.
Skrönan har en betydligt högre trovärdighet. Det är nog det som jag har mest problem med. Lundberg har inte fått vare sig karaktärer eller historia trovärdig. Ingen av karaktärerna väcker någon som helst känsla hos mig. De är platta och schablonartade.
