Motursvärlden
Kategori: Litteratur, SF
Författare: Philip K Dick
En SF-författare som jag ständigt återkommer till. Fascinerande livsöde samt en författare av mycket hög kvalité inom genren.
Här berättar han om hur tiden spårat ur och vänt. Människor vaknar i sina gravar, återföds och lever sitt liv baklänges tills de blir tvungna att åter krypa in i en livmoder och sakta degenerera under nio månader för att sedan uppgå i tomma intet. Hobartfasen kallas tillståndet.
Själva idén väcker ett antal frågor som rent berättartekniskt skapar problem som är svåra att lösa. Hur pass konsekvent bör man vara. Dick låter exempelvis cigaretter börja som en fimp, när den röks blir den istället hel och stoppas tillbaka i ett cigarettpaket. Helt omvänt med andra ord. Vilket blir bisarrt. De återfödda kräks också upp sin mat, de säger adjö när de träffas etc. Känner mig inte riktigt övertygad om att författaren lyckas. Just dessa tillfällen när det ska visas att vardagen går baklänges gör att berättelsen tappar fart och en bit av sin trovärdighet. Hur fungerar ekonomin i en sådan värld? Relevant fråga som är irrelevant i förhållande till historien. Jag accepterade premissen redan på första sidan, den behöver inte bevisas. Läs här hur Åke Holmberg skapar en premiss som vi accepterar trots dess inkonsekvens.
I centrum står en småföretagare som gräver upp återfödda. Han lyckas återbörda en ledande religiös figur vilket sätter krafter i rörelse som inte väjer för något. Anarken, som han kallas, blir en handelsvara som de flesta vill ha fortsatt död. Här väcks en tanke då en hel del våld utövas: Om man mördas, återföds man då igen?
Likaledes är det med vår hjälte, den hårt arbetande småföretagaren. Han utvecklas som karaktär, men i en motursvärld borde det oavsett förhållanden vara motsatsen. Dess yngre man blir, desto mindre bör man veta. Inkonsekvensen är för stor för att jag stillatigande kan negligera den.
Som sagt. Idén är strålande, utförandet icke. Men hur Dick försöker lösa det berättartekniskt gör historien i sig värd att läsa.
