Nordväst om Gaviksfjärden och söder om den avsnörda Vågsfjärden ligger det rester av en fornborg på en klippa benämnd Rödklitten. Det är bara ett stenkast från Häggvik och det mer kända Mannaminne. Det är väl skyltat upp till toppen och man behöver inte vara historiskt intresserad för att besöka platsen. Det är en vidunderlig utsikt.
Det finns tre fornborgar i Kramfors kommun. Nio sammanlagt i hela västernorrland, de övriga samtliga runt Sundsvall/Timrå. Talar en hel del för var makt och rikedom låg i länet och hur intimt förknippat det är med de tre stora älvarna Indalsälven, Ljungan och Ångermanälven. Alla sträcker sig långt upp mot fjällen och utgör en behändig farled för transport av pälsvaror och järn. Sen är det inte långt till Norge. Det påstås att Ångermanälven utgör den sista utposten mot "vildmarken". Här finns de nordligaste fornborgarna. Det kan tyckas att Rödklitten är något apart i sammanhanget. Den är ingalunda den nordligaste, men är den enda som ligger norr om älven. Visserligen har det rapporterats om ytterligare en
fornborg norr om Styrnäs kyrka, men man har inte funnit några bevis på den i modern tid. Däremot ska den gamla kyrkan i Styrnäs (bygd runt 1100-talet) ha haft en typ av torn som kunde användas i försvarssyfte. Den nordligaste borgen ligger dock på den södra delen av älven mittemot kyrkan. Rogstaklippan i Prästmon. Där också den nordligaste fogdeborgen senare fanns, Styrnäsholm.
Fornborgars syfte har lite slarvigt antagits vara en tillflyktsort när bygden har hotats. Vilket i min bok också verkar vara det mest naturliga. Men arkeologer har oftast hittat mer fredliga artefakter i dem, som synålar och kvarnstenar (som på Rödklitten), än mer försvarsmässiga, som pilspetsar. Det har förslagits att fornborgarna kan ha varit ett administrativt område byggt efter den modell som romarna använde. En skyddad plats att samla handelsvaror på (Mjälleborgen på Frösön är ett bra exempel, som faktiskt kan tyckas ligga längre norrut än Rogstaklippan). Även att det varit kultplatser. Det ena utesluter säkert inte det andra. Men om man planerar för en längre vistelse i borgen på grund av yttre hot är väl det mest naturliga att ta med sig vad som behövs för daglig överlevnad. Faktum är att ingen har forskat ordentligt inom området - hitintills.
Borgen härstammar antagligen, som de flesta fornborgar, från folkvandringstid. Den har inte undergått någon arkeologisk undersökning så något officiellt årtal finns inte.
Rödklitten. Klitt är en sidobenämning till Klint det vill säga en klippa. Vad Röd kommer i från är lite osäkrare eftersom namn kan förvanskas genom åren. Nordingrå är känt för sina röda granit, men jag kunde inte se någon sådan sticka upp under mossan när jag var där. Det kan vara en förvrängning av Ryd, vilket betyder röjning/röjd (vilket inte är osannolikt att en fornborg är) men det förekommer mest i södra delarna av Sverige. Går vi till Jämtland kan det härleda till dialektordet roa eller roda i betydelsen hässja. Men det är väl rätt osannolikt att man hässjade på ett sådant oländigt område som klippan utgör. Spekulerar jag själv kan jag tänka mig att förleden kan ha varit Rök. Att det på berget också kan ha funnits en vårdkase som varnade dem i bygden som inte kunde söka sin fristad i borgen.
Mädan. Vilket är byn som Rödklitten ligger i. Kan stamma från Mad, vilket betyder sank mark/äng och det stämmer överens med jordmånen. Men ortsnamnforskarna menar också att bestämd form för ett byanamn knappt förekommer i Ångermanland. Så säker får man väl inte vara.
Här kan man läsa mer om man är intresserad av ämnet.
Här kan man läsa lite om fornborgen på Prästhusberget.
