Sista boken från Finistére
Kategori: Litteratur
Författare: Bodil Malmsten
Man får lätt uppfattningen att Malmsten skriver inte bara den sista boken från den franska byn, utan även hennes egen. Hon säljer sitt hus för att flytta till Nantes, eller snarare strax utanför. Hon har köpt en lägenhet av ”tre onda män” som uppenbarligen har blåst henne å de gruvligaste. Trots att Malmsten med emfas hävdar att det inte är självbiografiskt får man en svag känsla av Strindbergs ”vi ses i min nästa roman”.
Det märks tydligt att huvudpersonen inte vill flytta. Det är också svårt att förstå varför hon gör det. Allt är ju så charmigt och hon är accepterad av byn. Kanske är det någon sjukdom eller ekonomiska bekymmer. Men flytta måste hon. Samtidigt brottas hon med svårigheter att skriva en erotisk roman. Hon är inte byggd av det rätta virket för ett sådant uppdrag. Vilket hon inser, men Madame C har utmanat henne, så det går inte att bara släppa. När inspirationen väl dyker upp kraschar datorn, dokumentet sparades som sidor med oläsbara tecken. Boken upplåter två sidor för att visa hur oläsligt det är. Det är synd om Bodil, eller vem det nu är det handlar om, när kärlek och erotik blir till ett obegripligt språk.
Som tur är blir inte detta författarens sista bok. Hennes svävande prosa fick återkomma. Det vilar något vilsamt över den, som att sitta i en bekväm fåtölj. Det finns en stillsam humor som ibland blir hejdlöst rolig, som när hon ska flytta ett träd och gräver en grop som hon inte kommer ur. Humor med ett antal lager. Speciellt som Madam C blir den som räddar henne.
