Max Pesos

Författare: Mikael Niemi

Norrbotten goes universum.

Det är samma berättarton som man är van vid, bara placerad i världsrymden.  Kanske inte så mycket en historia, mer små betraktelser om hur det kunde vara. The Big Bang blir förklarat på ett sätt som jag längtat efter. Allt handlar om en kallpölsa som ska befruktas av ett huvud. Därav dess mörker.

Även begreppet otur avhandlas. På ett sådant sätt att man inte kan tvivla på sanningshalten, till och med forskarna i Cern arbetar efter den tes som Niemi beskriver.

Den röda tråden är Tassar, de interplanetära långtradarchaufförerna. Deras liv och leverne kanske inte till fullo beskrivs, utvikningarna från ämnet är för många. Men de duger som någon form av kitt mellan de olika kapitlen. Men en berättelse med en början, en mitt och ett slut är detta inte.

Det tycks mig också som att Niemi läst Douglas Adams och strävat efter en lika avslappnad hållning till Science Fiction som genre. Kanske har Adams påverkat lite väl mycket, delar kunde lika gärna ha varit skrivit av honom. Det är underhållande, men förvänta dig inte en roman.

Soundtrack