En gåtfull vänskap
Kategori: Litteratur
Författare: Yoko Ogawa
En ung kvinna börjar arbeta som hushållerska hos en äldre matematiker. Efter en bilolycka har han drabbats av minnesförlust. Han kan bara minnas åttio minuter åt gången och för att hålla ordning i sitt liv fäster han små lappar på sig själv för att minnas det mest väsentliga. Som exempelvis sin hushållerska. Tiden innan olyckan minns han däremot tydligt. Hans liv kretsar runt matematiska problem och det blir en röd tråd genom romanen.
Det berättas långsamt och Ogawa kan konsten att med bara några meningar måla upp en vacker afton eller skapa en varm stämning runt ett middagsbord. Hushållerskans 10-åriga son blir också en viktig del. Matematikern och han möts i ett intresse för Baseball. Tillsammans bildar de en helig treenighet, en pseudofamilj för den gamle mannen.
Det är en snäll berättelse. Det är en vardag som lunkar på. Rutiner med matematikproblem, baseballresultat. Det enda som oroar är matematikerns svägerska. Han bor i ett annex till hennes hus och den gamla änkan rör sig hela tiden i utkanten av historien och gör endast entré någon gång. Det blir lite för händelsefattigt. Det uppstår endast en konflikt vars lösning är så självklar att den är föga överraskande. Det är antagligen en perfekt bok för en slö söndagseftermiddag. Lättläst, okomplicerad. Är man inte intresserad av matematik tappar boken den krydda som författaren rikligt sprider över anrättningen. Den tappar mig. Jag har dessutom inget större intresse för japansk baseball, vilket också används som smaksättare. Men var naturligtvis tvungen att googla på dess största namn, alla nämnda mer än en gång.
Det känns också som att författaren försöker använda sig av den dramaturgiska fördelen med en pågående minnesförlust, men misslyckas. Jämför Jonathan Nolans "Memento Mori" (filmen Memento) där effekten används fullt ut. Det tycks mig också som att den gamla änkans historia är intressantare, trots sin knapphet. Hennes historia visavi matematikerns kunde ha utvecklats betydligt.
