Mannen i det höga slottet
Kategori: Litteratur, SF
Förf: Philip K Dick
Ett stycke litteratur som såg dagen ljus 1962 och som dyker upp på ett antal listor över tidlösa klassiker. Philip K Dick verkar inte ha tjänat så mycket pengar under sin livstid däremot hade han nog kunnat tjäna en hel del efter sin död 1982. Flera av hans verk är filmade varav Blade Runner kanske är det mest kända exemplaret. Trots att han kämpade för att bli en mainstream-författare slog han aldrig under sin levnad igenom hos de breda massorna. Inom Science Fiction blev han dock en av de absolut mest hyllade. Han vann en Hugo Award för den här romanen vilket väl närmast kan ses som ett nobelpris inom SF.
Historien utspelar sig i nutid (1962) i en värld där Tyskland och Japan vann II världskriget. De har delat upp världen sinsemellan, som två supermakter. Den tyska delen regeras med terror och den japanska delen regeras med mild japansk filosofi där den hierarkiska ordningen vidmakthålls. Japanerna är herrar utan att synbart dominera. Ungefär som dagens vita medelklass-man regerar världen utan att göra något större väsen av det. Det är bara så det är.
Mannen i det höga slottet, som det kretsar runt, är en författare. Han har skrivit en bok, ”Gräshoppan vilar tungt”, som beskriver världen som om USA hade vunnit kriget. Jag uppfattar nästan boken som huvudkaraktär i berättelsen. Vilket för romanen upp till en metanivå som svindlar. Romanen handlar om en bok som berättar hur det egentligen är i en värld som kunnat ha varit och som i verkliga livet är.
Sådant här är jag otroligt svag för. Själva historien blir underordnat berättandet. Det är poesi i skönlitterär form. Dick undersöker vad berättande är, utan att glömma själva historien. Den arbetar sig envetet vidare.
Romanen följer ett antal karaktärer vars vägar ibland korsas men som var och en har en egen berättelse med flera lager. Det är en parallell verklighet, något som jag tycker Dick undersöker tämligen ofta. ”Ur led är tiden” behandlar samma ämne även om det är en självvald verklighet, men den finns där. Likadant med ”Adjustment bureau”, där en annan verklighet styr vår. ”Total recall”, en till självvald annan verklighet. Jag skulle säkert kunna fortsätta om jag var mer insatt i hans författarskap. Han var tydligen som besatt av ämnet. Tidigt sextiotal experimenterade han med sinnesutvidgande droger för att bättre förstå den där verkligheten som schizofrena upplever. Så intensivt så att han senare fick åka in på rehab. Droger verkar vara något som han var familjär med.
Dick sätt att berätta gör att man till och med tvivlar på att karaktärernas verklighet är den riktiga. Att även de lever i en parallell verklighet och de försöker övertala mig som läsare att den är sann. Allra tydligaste blir det när en antikhandlare (amerikan) besöker några potentiella japanska kunder i det finare (japanska) området i San Fransisco. De diskuterar boken ”Gräshoppan vilar tungt” och om det är en Science Fiction-roman. De avslutar diskussionen med ”den rör sig om en alternativ nutid”. Vilken bok är det de talar om? Den jag läser eller den fiktiva romanen i romanen? Sådana frågeställningar tycker jag ofta dyker upp då jag lägger ifrån mig läsningen och bara sitter och funderar. Jag tror att den här boken bör läsas mer än en gång.
Flera av bokens karaktärer använder sig av I Ching, en mycket gammal kinesisk orakeltradition. Men istället för att spå framtiden eller få råd är det som om karaktärerna använder den för att förstå vilken verklighet de befinner sig i. Kan det verkligen vara sant det som händer just nu?
Det är en genial berättelse som väcker frågor, speciellt politiska. Byter man ut Tyskland och Japan mot de verkliga segrarna i II världskriget mot USA och Sovjetunionen är det en bild av det samtida kalla kriget. Idag kan vi byta ut det mot USA och Kina och vi har dagens verklighet. Det finns ett bisarrt stycke i boken där Tyskland planerat att bränna upp sin del av Afrika, göra en stor brasa. Jämför det med USA:s agerande i Pakistan, Afghanistan och Irak så verkar det inte längre så bisarrt. Bara en skruvad bild av verkligheten …… eller är det verkligheten?
