Rätta virket
Kategori: Film & TV, Kulturellt, gudbevars.
Bröderna Coen är av det rätta virket. De levererar alltid oavsett genre. Det blir inte alltid till fullständig belåtenhet men är alltid sevärt. Det enda riktiga dippet i deras karriär tycker jag ”Burn after reading” är. Alla skådespelare tillåts att spela över så att man till sist tror att de medvetet gjort en dålig film bara för att se om de kunde. Brad Pitt är värst.
När de ger sig på Västerngenren och placerar Jeff Bridges i huvudrollen kan det bara inte bli fel. Och det blir det inte heller. Bridges gör sin försupna ”sheriff” högst trovärdig. Matt Damons Texas Ranger är lika mänskligt trovärdig. Bägge babblar på oavbrutet genom hela filmen och åtminstone Bridges sheriff menar att rangern pratar för mycket. Trots att han själv aldrig avbryter sig själv i sin levnadsbeskrivning för den unga dam som gett dem ett uppdrag. Den unga damen, Hailee Steinfeld, lika trovärdigt spelad hon. Alla pratar på ett väldigt korrekt sätt. Hövligt till och med när de bråkar med varandra. DN´s Mårten Blomkvist tycker att de agerar som om de vore med i en shakespearepjäs, jag är benägen att hålla med. Det är bara blankversen som fattas.
Jag vet inte vad det är med Bröderna Coen som lockar fram det bästa ur varje skådespelare. Ingen roll är för liten. Affärsmannen, begravningsentreprenören, värdshusvärdinnan, skurkarna, kort sagt alla gör helheten till fullt trovärdig och väldigt underhållande.
No country for old men tyckte jag inte höll hela vägen ut. Det fanns ingen humor i den och blev därmed inte något annat än en serie av händelser som ledde till ett obehagligt slut. Det var säkert också deras avsikt. I True Grit har de gjort en remake av en tidigare John Wayne-film. Jag har inte sett originalet, men den kan omöjligt vara bättre än den här. John Wayne måste väl vara en av USA´s mest överskattade skådespelare och det vill inte säga lite.
True Grit baserar sig på en roman av Charles Portis (okänd för undertecknad) och delar av dialogen är tagen direkt ur boken. Scenerna när flickan förhandlar om ersättning hos den lokale handlaren är obetalbara. Hon arbetar ner varje argument som handlaren har precis som hon via sin verbala förmåga får precis som hon vill med Bridges och Damons karaktärer. Måste vara en bra bok.
Det är bara slutet på filmen som jag tycker andas allt för mycket amerikansk familjefilm. Om den fått ett slut liknande det i No country for old men hade den varit komplett.
