The killing of a sacred deer
Kategori: Film & TV
I grekisk mytologi måste Agamemnons dotter Ifigenia offras för att få förlig vind när den grekiska flottan ska avsegla mot Troja för att återföra Helena som enleverats av Paris. Stiltjen beror på att Agamemnon har förtörnat Artemis (jakten, kyskheten och kvinnornas beskyddare). Obekant för mig hur. Agamemnon tvekar men finner sig i gudarnas vilja. Dock räddas Ifigenia av Artemis som ersätter henne med en hind och för bort henne till ett tempel helgat åt Artemis själv.
Det är vad jag antar Yorgos Lanthimos har i sinnet när han skriver ihop manuset till The killing of a sacred deer. En historia som i grekisk kultur säkert är lika självklar som våra myter om Oden, Tor eller Loke. Gudars lek med människor. Som en ursäkt att genomföra illdåd.
Euripides har skrivit två teaterstycken om Ifigenias öden och äventyr som jag kände mig tvungen att läsa efter att ha sett Lanthimos film för att färska upp minnet som numera ter sig som ett såll. Brottstycken av vad man läst dyker upp i huvudet och vill liksom inte lämna mig i fred. Lanthimos använder idén och förstärker hämndmotivet.
En kirurg har genomfört en operation där patienten dör. Sonen till patienten, en brådmogen sextonåring, söker tröst och svar hos kirurgen, inledningsvis. Men det visar sig att det finns en agenda som utvecklar historien till en surrealistisk thriller. Eller snarare magisk realism.
Läkaren rör sig ständigt i sjukhuskorridorer, som en labbråtta i en labyrint. Dialogen är tydligt fyrkantig, som att vi inte får missa en stavelse. Vilket behövs för att förstå den verklighet regissören målar upp. Det finns inte en millimeter film som inte är noga genomtänkt. Det är mer en upplevelse än en film.
Yorgos Lanthimos är utan tvekan en av de mest intressanta filmmakarna för tillfället. Streama på Viddla eller SVT (just nu)
