Bat Seba
Kategori: Litteratur
Författare: Torgny Lindgren
Författarens version av Bibelns andra Samuelsboks berättelse om den sköna Batseba som kung David förälskade sig i. Rövade bort henne från sin man, hettiten Uria, såg till att han dog i ett fälttåg och gifte sig med henne. Sonen som föds, Salomo, regerar efter sin far.
Man kan fundera över varför Lindgren skriver denna berättelse. Den är redan skriven och han tillför inte historien något som inte redan sagts. Däremot visar han upp vardagen i kungapalatset med vardagliga kommentarer som fälls av de redan kända aktörerna. Ofta med rätt lakonisk ton som under författarens penna får en komisk touch. Han har känsla för det. Men ofta hemfaller han till att skriva med samma ton som man möter i den helige skrift.
Men det blir naturligtvis mer lättläst, jämfört med den bibliska texten som ter sig tung i sitt uppstyltade språk. Jag har själv svårt att hålla koncentrationen uppe när jag läser den. Lindgren var troende katolik och sysselsatte sig en hel del med teologiska frågor. Ormens väg på hälleberget ska vara en parafras på Jobs bok.
En fråga som ständigt ställs i Bat Seba är vem gud är och svaret är oftast ”han är som jag”. Det förlåter i princip allt som görs. Allt från inledande våldtäkt (något annat kan man inte se det som) av Bat Seba till avdagatagande av fiender, vänner eller släktingar. De mest motbjudande handlingar motiveras med att ”guds ok är tungt att bära”. Sett ur Lindgrens perspektiv är det ett resonemang om hur vi ska uppfatta gud. Är svaret verkligen ”han är som jag” eller är det bara en påver ursäkt?
Man kan också fråga sig om frågan är relevant. Åtminstone ur ett hedniskt perspektiv. Varför ska jag intressera mig för hur en troende katolik brottas med en fråga som jag anser helt irrelevant. Vad han däremot sätter fingret på är hur män (och någon gång en kvinna, Bat Seba använder själv uttrycket) genom alla tider använt sig av en gud för att ursäkta sitt beteende. Israels krig mot Hamas är ett aktuellt exempel där båda tagit ställning ur ett religiöst förhållande, förvandlat det till politik och sedan skjuter hej vilt omkring sig. Det var kanske ett väldigt förenklat resonemang runt en sådan komplex fråga som mellanöstern är. Eller ett exempel där det gått i motsatt riktning. Förvandlat en politisk fråga till en religiös, delningen av en ukrainsk och rysk ortodox kyrka. Människors tro kan verkligen försätta berg, det vet politiker.
Tiden som beskrivs, Davids kungarike, är den första period där Israel hade en mer framskjuten position i mellanöstern, den andra perioden är nu. Trots sin uråldriga kultur har det judiska folkets stat Israel aldrig hört till de stora spelarna lokalt. Förutom nu, krisen riskerar att urarta till ett riktigt storkrig. Deras agerande kan liknas vid något mellan folkmord och etnisk rensning. Betraktar man en karta över bosättningarna på Västbanken inser man hur sant det är. Jag har själv sett det på plats.
Boken ter sig inte så intressant, om man läst originalet. Läs då hellre Simon Sebag Montefiores biografi över Jerusalem. Den öppnar upp perspektiven.
