Slaget
Kategori: Allmänt, Kulturellt, gudbevars.
Det är svårt att utröna om det är den specifika käftsmäll en av karaktärerna får eller om det anspelar på utvecklingen av två bröders uppgörelse om vems verklighet som är mest relevant. Det är, pjäsen igenom, väldigt hög intensitet. Jag imponeras av att skådespelarna orkar hålla tempot.
Den gemensamma fader är död. Den ”förlorade” sonen, numera advokat i den fashionabla storstaden London, kommer hem till den anonyma landsortsstaden för att närvara. Kvar i faderns lägenhet finns storebror, tatuerad och en kropp byggd av anabola steroider och ett högt naturligt testosteron. Med ett hat mot världen i allmänhet och mot eliten i storstaden i synnerhet. Det blir känslomässig kollision som det verkligen slår gnistor om. Vem har mest rätt till faderns kärlek, vem äger honom. Vem kan ta mest avstånd från den förhatliga modern. Vem är mest rasistisk. Den äldre brodern menar att han har all rätt, han stannade kvar. Den yngre brodern flydde.
I akt två tillsätts en karaktär. Den yngre broderns tidigare flickvän, som övergavs när universitetsstudier ledde honom en trappa upp i det klasshierarkiska England. Det gör gott i agerandet på scenen. Det hade kunnat bli tröttsamt med ytterligare en akt med ett visserligen briljant skådespeleri, men endast som en förlängning av akt ett. Diskussionen om rasism, skuld och den djupa klyfta som finns mellan stad och landsbygd spetsas till ytterligare. Det är en oerhört politisk pjäs av en författare (engelske Anders Lustgarten) som verkar intresserad av socioekonomiska skillnader, vad det gör med ett samhälle. Det är lite symptomatiskt när man läser innantill från ett fascistiskt manifest och kommentaren är att det kunde lika gärna komma från Labourpartiet. Var Lustgarten har sin politiska hemvist vet jag inte, men klarsynt är han.
Mycket sevärd pjäs som för tillfället turnerar runt med Riksteatern. Fantastiskt bra skådespelare med ett extra plus för Johannes Wanselow som äger scenen, men han har den tacksammaste rollen förstås. Stor bullrig och fullständigt livsfarlig, till sitt yttre.
