Hultsfred R.I.P
Kategori: Musik
Det är lätt att bli nostalgisk när en sådan institution som Hultsfredsfestivalen går i graven (om den nu inte mirakulöst uppstår igen nästa år). Det blir inte jag. Det är lätt att räkna upp de festivaler jag har varit på som besökare. Har aldrig förstått tjusningen med festivaler. Det räckte med några stycken så var jag less. Däremot blir det svårare att räkna upp de konserter jag har besökt. Så jag har ingen relation till festivaler, i synnerhet inte Hultsfred som då är något för ung för mig. Enda relationen är oron för dottern när hon for iväg första gången.
Därför instämmer jag inte i den lätt melankoliska stämning som råder hos landets rockskribenter. Däremot är det intressant att läsa om varför de tror att Hultsfred till sist har tippat över kanten efter att i flera år brottats med ett underskott. Det är inte med någon skadeglädje jag för en gång skull får säga: vad var det jag sa. Jag har skrivit om det tidigare i olika sammanhang. När utbudet är så stort som det är (400 festivaldagar på ett år enligt initierade källor) har man inte råd att tappa en millimeter. Att det har hållit i nästan 25 år är helt enkelt storartat. Jag tror också det kan ligga en del i att besökarna hellre är i en stad än ute i skogen, finns visserligen undantag, typ Urkult. Men herregud, säger då den allestädes närvarande dottern, Urkult ligger mitt i Näsåker! Jag blev helt enkelt svarslös där.
Fast den största orsaken är nog, som Way out West´s marknadsförare påpekar, programutbudet. Många artister, exempelvis Kent, gör regelrätta festivalturnéer. De kan ses på flera ställen och då väljer festivalbesökaren naturligtvis den festival där det bästa artistuppbådet finns. Det kan ha sin fördel att vara den enda festivalen med en särskild artist. Fast det räcker nog inte bara med det. Hela programmet måste ha kvalité. Med artisternas höjda gager blir det ett risktagande där marginalerna krymper. Då är det den där millimetern igen. Du har råd att tappa ett år, men inte två. Jag tror Hultsfred kom in i den onda cirkeln, mindre vinst, mindre pengar att lägga på artister, sämre konkurrenskraft.
Så länge det finns pengar att tjäna på festivaler för tillräckligt många inblandade kommer de att fortsätta. Vissa kommer försvinna, vissa blir kvar, det kommer nya. Marknaden styr detta och i det här fallet är faktiskt marknaden du och jag.